Tog först ut Nova på en ca. 40-minuters travrutt, där vi travade i princip hela vägen förutom i större upp- och nedförsbackar. Jag brukar oftast rida ganska ledigt med dem i terrängen, men eftersom det är så länge sedan jag red Nova nu så hade jag honom att jobba hela tiden. Dels för att jag själv skulle känna och visa vem det var som hade kontrollen, men dels också för att han inte skulle ha så mycket tid att fundera på vad som händer runtomkring honom. Om han måste koncentrera sig på annat så fjantar han sig inte för alla små löv som flyger omkring eller andra spöken som kan tänkas dyka upp på vägen. Det är nog kul hur sådana obefintliga småsaker kan vara så farliga, men möter man en skördetröska som smäller och mullrar på så märker han den knappt :) Han betedde sig i alla fall alldeles exemplariskt och var hur lugn som helst!
Sedan var det Pampas tur. Med honom blev det en alldeles vanlig terrängrunda och också han var hur lydig som helst. På nåt vis känner jag mig mycket säkrare på Pampas, fast han kan vara den som är mer lättskrämd och hittar på hyss ibland. Men jag har alltid ridit Pampas mest, så har väl fått någon typ av förtroende för honom som jag inte riktigt har för Nova än. Men båda var som sagt hur bussiga som helst och det är ju jätte skönt när man kan lämna stallet med en sån där nöjd känsla i kroppen.
Eppu är "jätte rädd" då vi rider förbi Nova och Pampas (för att inte tala om fölen på andra sidan!!) men möter vi en traktor är de inga problem :D Roliga djur.. Hur otroligt farligt tex ett berg kan vara.. :P
SvaraRaderaVad kul med gästbloggning och att bloggen hålls igång även då Heidi är på semester :)
SvaraRaderaPampas är nog kan man säga nästan aldrig rädd för något. Men han kan vara om han e glad el busig.då kan han fjanta. Nova låss vara rädd när han e ensam men har han sällkap så glömmer han att vara rädd !:-) jag tror pojkana tycker om linda fö don beter sig oftast bra me henne. Tack linda / heidi
SvaraRadera